Filippinerna 2020
----------------------------------------------------------------------------------
Hej!
Välkomna till inte bara ett nytt år utan även ett helt nytt årtioende =)
2010-talet bjöd på många fantastiska resor, alltifrån korta weekends till långa resor såsom Australien och flertalet kryssningar. Det ska nu bli spännande att se vad 2020-talet har att erbjuda oss för resor!
Men detta inlägg handlar om decenniets allra första resa som gick till Filippinerna. Jag hade tagit ledigt nästan hela januari för att under den första halvan göra denna resa, följt av en kryssning i Karibien under den andra halvan. Som de flesta av er vet så har jag hälften av mina rötter i landet, så det brukar bli en blandning av att hälsa på släkten och av att ha semester. Det blev dock ingen paradisö med sol och bad denna gången utan ett lite annorlunda upplägg... mer om detta senare!
Eftersom Alfred inte hade så mycket semester kvar, så passade jag på att göra denna resa med min mamma och syster! Medan de två flög ner under mellandagarna så firade jag in det nya decenniet hemma i Sverige och jobbade den 1 januari innan jag stämplade ut på nästan en månads semester...
Tidigt på morgonen den 2 januari så hoppade jag på denna British Airways-flight mot London Heathrow! :)
Under mitt byte på Heathrow passade jag på att besöka Cathay Pacifics lounge där jag fick mig en härlig frukost!
Sedan var det bara att luta sig tillbaka och låta denna B777-300ER ta mig de tolv timmarna från London till Hong Kong :)
Det är alltid lika härligt att se ut genom flygplansfönstret och bara drömma sig bort...
Väl framme i Hong Kong hade jag fyra Cathay Pacific-lounger att välja mellan. Jag valde "The Wing", som ska vara deras största :)
Stor och ganska mycket folk, men det faktum att de delat upp den i olika sektioner gjorde ändå att den gav ifrån sig en ganska exklusiv och lugn känsla...
Min nästa flight från Hong Kong till Manila =) Det jag älskar med att flyga i Asien är att man ofta på korta flygningar som dessa (1h 40min) får flyga med stora "widebody" flygplan! Och inte i onödan då vi var 412 passagerare på dagens B777-300 till Manila. Denna linje flygs 20 gånger om dagen och är tydligen en av världens mest trafikerade utrikeslinjer...
Jag får alltid en sådan härlig känsla när man kommer in över filippinsk mark och ska landa! :D
Fyra år har det gått sedan sist, men väl på plats så känns det som igår...
Ungefär 40 minuters bilfärd söderut från centrala Manila bor de flesta av mina släktingar. Här tog jag in på ett hotell i närheten =)
På Filippinerna är det runt 30 grader varmt året runt, sällan mer och sällan mindre =)
Hotellets poolområde under kvällen, lugnt och skönt!
Efter att ha fräschat upp mig hotellet så åkte jag till mina släktingar där min äldsta killkusin fyllde 21! På Filippinerna är 18 den största och viktigaste födelsedagen för tjejer medan motsvarande för killar är 21, så jag ramlade rätt in i ett stort firande :)
Min syster och jag tillsammans med sju av min morbrors TIO barn x)
Som jag skrev tidigare så blev det inget tradionellt upplägg av den här resan! Efter att ha hälsat på släkten brukar jag alltid flyga ner till en av alla paradisöar som finns i landet. Men nu är det så att mamma är född och uppvuxen i Manila, men hennes föräldar (alltså min mormor och morfar) kom ursprungligen från en provins långt ner igenom. Min mamma besökte ön en gång när hon var liten men har ingen kontakt med någon av släktingarna som bor kvar där nere. Hon har dock alltid velat åka dit och hitta dem och träffa dem igen. Problemet var bara att de kom från en liten ö som låg utanför en annan större ö och mamma kom inte ihåg vad den lilla ön hette eller hur man skulle ta sig dit! Ja, ni hör ju!
Men vi bestämde oss för att hitta dem och anta denna utmaning, det skulle bli ett riktigt äventyr! Så jag hade bokat flyg till närmsta flygplats! Med oss tog vi min morbror och en av våra kusiner...
Första gången som min kusin flög, väldigt underhållande för oss andra ;)
Efter en knapp timmes flygresa var vi framme i de östra delarna av Filippinerna :)
Vi hade genom hotellet fixat så att vi blev hämtade i en van som skulle köra oss 2,5 timmar norrut, bland annat över landets längsta bro! :)
Landskapet som man fick skåda på vägen var lika vackert som överallt i landet!
Risfälten avlöste varandra :)
Framme i Catbalogan! Denna plats var så långt min mamma kunde minnas att man behövde komma innan man skulle hitta sig vidare!
Nästa morgon gick vi ner mot "hamnen", som snarare var en fiskmarknad med plats för träbåtarna att lägga till. Härifrån kunde man ute vid horistonten se massa småöar utströdda. Mamma pekade och sa att någon av dessa öar ör det, men frågan är vilken! Efter att hon pratat med några som satt och väntade på sina båtar så var det en kvinna som sa att hon kände igen efternamnet! Det visade sig att denna kvinna inte bara var från rätt ö och exakt den lilla byn, utan dessutom var granne med mina mammas kusin!!! Vad är oddsen??? Min mamma var seanst där i slutet av 70-talet och det kryllade av folk vid hamnen, så det var verkligen att hitta nålen i höstacken!
Det kändes som om vi var med i ett avsnitt av "Spårlöst"! :D
Efter mycket om och men lyckades vi få skjuts av kvinnan och hennes bror (deras egna båt) ut till ön. Det tog drygt en och en halvtimme att sig ut, och då räknar jag inte med att motorn till båten dog ute på öppna havet!
Tre flyg från Göteborg till Manila på 20 timmar, ett inrikesflyg till Tacloban, en bilresa på nästan tre timmar till Catbalogan, och sedan knappt två timmar med liten träbåt rätt ut i havet. Det slog mig hur långt hemifrån jag befann mig!
Men till slut var vi i alla fall framme, vi hade hittat rätt! :D
När vi klev av båten så var vi i en liten by med ungefär 100 hus! Några veckor innan vi kom dit så hade en stor tyfon dragit in över området och blåst sönder många hem. Byn som redan innan var väldigt fattig och enkel hade nu fått vara med om detta också!
Det var en otrolig tanke att delar av minna rötter kom härifrån! Att mina morföräldrar växte upp här långt tillbaka på 50- och 60 talet!
Folk hade byggt sina hus på träpålar över vattnet. Brötet i vattnet orsakades av tyfonen!
Trots att det inte fanns så många släktingar kvar så fick vi träffa mammas kusin som hon lekte med när hon var på besök för över 40 år sedan! Och eftersom solen snart skulle börja gå ner så hade vi inte jättemycket tid på plats, men det var okej. Jag märkte att mamma var så glad och nöjd med att hon till slut hittat hit igen! För min del var detta en helt fantastisk upplevelse... :)
Sedan var det dags att åka tillbaka igen, den här gången i en ännu mindre träbåt!!! Vägen tillbaka var bland det absolut värsta jag varit med om på en resa.
Kort sagt: Liten träbåt vars motor dör (igen!) plus ett oväder som drar in är ingen bra kombination.
Efter att ha kommit tillbaka till Catbalogan på kvällen så gav vi oss iväg igen, de 2,5 timmarna tillbaka ner till Tacloban, den lite större staden där vi först landade med planet!
Här äter vi frukostbuffé på hotellet morgonen efter =)
Även här märktes det att tyfonen som drog in för några veckor sedan inte var att leka med! Den hade lämnat så stora skador på ena köpcentret att de fick stänga ner det under hela januari!
Så vi åkte till stadens andra stora köpcenter :)
Väl tillbaka på hotellet så slappade vi lite vid poolen...
Det var så härligt att bara koppla av efter gårdagens äventyr med många intryck, känslor och annat...
En av få sevärdheter i området var denna, Mc Arthur Landing Memorial National Park!
Filippinerna har ju varit ockuperat av både Spanien, Japan och USA...
Detta monument symboliserar när USA skulle frigöra Filippinerna från Japan, då Mc Arthur (som ledde operationen) steg i land just på denna plats...
Sisig, en filippinsk rätt med hackade fläskbitar, lök och chili som serveras på ett rykande fat...
Det var en otrolig upplevelse att besöka denna region och att få vara med om allt vi gjorde, men nu var vi bra sugna på att återvända till civilisationen i Manila! :)
Efter en kort flight tillbaka till huvudstaden så åkte mamma ut till släktingarna igen, medan Amanda och jag tog in en natt på ett trevligt flygplatshotell :)
Gin & Tonic :)
Dagen efter bytte vi till hotellet som vi skulle bo på de sista tre nätterna under resan, nämligen Grand Hyatt Manila! =)
Receptionen gav ett bra första intryck!
Rummet var magnifikt!
Badrummet :)
Man ska ta hand om sig och unna sig emmellanåt <3
Från rummet hade vi en grym utsikt över stadsdelen BGC (Bonifacio Global City)!
Manila, mitt andra hem <3
Den här stadsdelen fanns inte för tio år sedan. Eller den fanns, men det fanns knappt något här :)
På kvällen åkte vi till ett köpcenter som man byggt som en kopia av Venedig med dess kanaler och gondoler! Å ena sidan kändes det konstigt eftersom det var en kopia och därav fejk...
... å andra sidan var det ju jättefint och mysigt! =) Så jag tyckte det var ett trevligt inslag! :)
På kvällen tändes ljusen och det blev ännu trevligare:)
Efter att ha ätit ganska mycket filippinsk mat var det gott med lite variation, denna gången pasta!
Nästa morgon var det magiskt att vakna vid dessa stora fönster som hade staden på display...
Det är alltid något visst med att ha bra utsikt över en stad. Jag kan inte låta bli att undra vad alla 27 miljoner invånare har för sig... :P
Promenerar för att hitta ett bra ställe att äta frukost på :)
Vi kom till High Street, en aveny som går rätt igenom BGC...
Där vi hittade ett trevligt frukostställe =)
MUMS! :D
Och ännu mera mums! :))
Efter maten kändes det helt rätt att strosa omkring mer för att låta maten smälta lite!
Manila är verkligen en stad med många ansikten! På gott och ont...
Kändes lite konstigt att det var helt plan mark utan bebyggelse här för bara drygt tio år sedan...
Man vet att man valt ett bra hotell när personalen är så gullig och organiserar ens hygienartiklar fint på en liten handduk!
Nödvändigt?... Nej
Trevligt?... Ja
På kvällen åkte vi upp till hotellets takbar där man kunde sitta utomhus och njuta av en drink och se ut över staden :)
Amanda njuter på Filippinernas högsta bar & restaurang!
Efter det åkte vi till en annan del av staden för att kolla läget och hitta ett bra ställe att äta på :)
Sista heldagen på resan spenderades till viss del vid poolen =)
Solen sänker sig över horisonten och kastar ett fint kvällsljus över Manila...
På kvällen tog vi oss till det nybyggda resorthotellet Okada, som inhyser casino, restauranger, köpcentrum och en giganstisk fontän!
Det var främst fontänshowen vi var här för! =)
Den invigdes för ett drygt år sedan och är tydligen världens största "multicolor dancing fountain"...
Efter några timmar åkte vi till ett annat nybyggt köpcentrum (SM Aura Premier) för att strosa omkring där lite...
Efter detta hände något väldigt konstigt som skulle förstöra slutet på resan. Mamma (som borde suttit på planet hem mot Sverige) ringer oss och säger att de fick avbryta mitt i boardingen och att alla flyg under resten av kvällen var inställda! Allt på grund av ett vulkanutbrott i närheten! Detta visar sig stämma! En vulkan som ligger bara fem mil söder om Manila (och som varit vilande i 40 år) har börjat spy ur sig aska i stora mängder...
(Screenshot nedan)
Vi ger oss ut från köpcentret för att ta oss hem till hotellet. När vi går ut så börjar det "klibba" mot huden och svida i ögonen... askan hade redan nått oss!!! Vi hoppade snabbt in i en taxi som kom åkandes och på rutorna hade massa fuktig aska redan kletat in sig!
Mamma var kvar på flygplatsen hela natten (i vad hon beskriver som fullständigt kaos bland personal och passagerare) för att bli ombookad, men eftersom ingen heller vet när trafiken ska komma igång igen så går allt väldigt långsamt! Vi sitter samtidigt och följer nyheterna på hotellet och får bekräftat att alla flyg är inställda fram till åtmintone lunchtid dagen efter, efter det är det ingen som vet ännu. Amanda och jag skulle ju flyga hem kvällen efter, därför kändes det väldigt rörigt. Men det som gjorde hela situaitonen så mycket värre var ju att jag bara hade två dagar hemma innan jag skulle iväg på nästa resa, nämligen kryssningen!!! Tankarna for omkring i huvudet om hur jag skulle gå miste om hela resan till Karibien...
Morgonen efter köpte vi till hotellets frukostbuffé, som även den var utmärkt!
Synd bara att man inte kunde njuta fullt ut på grund av omständigheterna. Vid denna stund hade flygtrafiken fortfarande inte kommit igång, och vårt flyg skulle ju gå på kvällen! :(
Som tur var kom flygtrafiken igång igen under eftermiddagen. Problemet då var att flygplatsen då låg 16 timmar "efter"! På ett dygn lyfter 70 000 passagerare från flygplatsen, så runt 50 000 hade inte kommit iväg som de skulle. Man kan ju då ganska lätt förstå varför det var helt SJUKT mycket folk på flygplatsen och varför det knappt gick att ta sig fram!
Lång historia kort så kan man säga att det löste sig hyfsat bra för oss alla tre. Vi fick flyga olika vägar och olika tider hem, men vi kom åtminstone hem inom rimlig tid. Och viktigast av allt (för min del), var att jag trots tolv timmars försening skulle hinna hem i tid för nästa resa! :D
Här skålar jag (med mig själv) för det! =)
Under mina timmar i Hong Kong besökte jag två av de andra loungerna som var tillgängliga :)
Efter det väntade en 13 timmar lång flygresa till London följt av ett kort hopp hem till Göteborg! =)
Ja... vad ska man säga, det var allt från denna resa! En Filippinernaresa som inte blev som de brukar bli, verkligen på både gott och ont! :)
När jag landade hemma i Sverige så var det som att jag borde ha tyckt att resan var påfrestande och jobbig. Och visst, det var den emellanåt. Men jag kunde inte känna nåt annat än tillfredsställelse och att jag var otroligt nöjd med resan. Allt man är med om när man reser, både bra och dåliga saker, är en erfarenhet och något man bär med sig. Det är precis vad resor handlar om!
Jag blev fast i en träbåt ute på stormigt hav, bodde på lyxigt hotell, hittade försvunna släktingar, fastnade i ett vulkanutbrott och mycket mer... Om inte det är att resa så vet jag inte vad! =)
Tack för att du var med och läste! Ett dygn efter att jag landat i Sverige så gav vi oss iväg på nästa äventyr, nämligen vår fjärde kryssning i Karibien! :) Så håll ögonen öppna efter nästa inlägg!
Ta hand om er till nästa gång, och kom ihåg:
BOKA FÖRST, TÄNK SEN!
